Film nummer 14: Gandhi

Gandhi. Bara namnet väcker en hel del associationer. De flesta tänker nog på tålamod, civilt motstånd och icke-våld. Andra kanske tänker mer på hans roll i Indiens självständighetssträvanden. Helt klart är att Gandhi var en av de få personer som blivit betydligt större som symbol än som person. Dock var Mahatma Mohandas Gandhi en av 1900-talets mest berömda personer, och jag har nu sett filmen som bygger på hans liv.

Filmen Gandhi kom 1982 och är regisserad av Richard Attenborough. Med sina dryga tre timmar och världsrekord i antal statister i en och samma scen (hela 300.000 deltar i begravningsscenen) så fäller den väl in i genren ”episka filmer”. Huvudrollen spelas av en kusligt lik (och fullständigt lysande) Ben Kingsley som också vann en Oscar för rollen. Totalt vann filmen åtta Oscars och den blev hyllad både av publik och kritiker, även om kritiska röster< också fanns.

Filmen börjar med mordet på Gandhi 1948. Efter det följer begravningsscenen, där vi hör kommentatorer redogöra för de lovord Gandhi har fått från olika statschefer och dignitärer. Sedan spolar filmen tillbaks till 1893, och vi möter en ung Mohandas Gandhi på väg till Pretoria med tåg. På grund av sin hudfärg slängs han dock av tåget, och detta blir hans politiska uppvaknande. Vi får sedan följa Gandhi när han blir kämpe för den indiska befolkningens rättigheter i Sydafrika, hans återkomst till Indien, hur han dras in i, och blir en av ledarna för Indiens självständighetsrörelse, hur han blir en fadersgestalt för hela den indiska befolkningen och slutligen hans reaktion på striderna mellan hinduer och muslimer i det självständiga Indien. När de tre timmarna har gått avslutas filmen som den börjar; Gandhi mördas och hans aska sprids i (vad jag förmodar är) Ganges.

Detta är en stor film., Nej, det är inte en särskrivning. Den har filmen är stor i omfång, speltid och som tidigare nämnts antal medverkande. Det är också en stor film i betydelsen att den behandlar livet hos en av de mest betydelsefulla ledarna i modern tid. Gandhis icke-våldsstrategi skulle stå modell både för andra kolonialmakters strävanden som för andra politiska rörelser, bland annat miljörörelsen. Därför kan jag inte annat än rekommendera filmen. Den är viktig, utan att för den skull kännas pretentiös. Se den!

Nästa gång en film om en man som stod för lite andra metoder: Malcolm X.