Den tionde filmen.

”Den siste samurajen” med världens mest berömde soffhoppare är det dags för nu. Filmen utspelar sig 1876-1877 och är ”baserad på en verklig händelse”, närmare bestämt ett samurajuppror mot det ökade västerländska inflytandet i Japan.

Filmen utspelar sig under en av de mest turbulenta perioderna i Japans historia. I århundraden hade det japanska samhällskicket varit isolerat och samhällsskicket konserverat enligt feodala mönster. Den härskande klassen var krigarklassen, samurajerna och landets högste ämbetsman (och dess faktiska härskare) var shogunen. Dock hade man på 1850-talet tvingats öppna sina hamnar för utländska fartyg och detta förde med sig en enorm omvälvning. Japan gick på några år från ett medeltida samhäller till ett modernt, och denna omvälvning brukar benämnas Meijirestaurationen och dett är mitt under denna som filmen utspelar sig.

Så långt den historiska bakgrunden. Filmens huvudperson är det amerikanska kaptenen Nathan Algren, spelad av Tom Cruise. Han värvas av den japanska affärsmannen Omura för att utbilda en modern japansk armé som ska slå ner ett samurajuppror lett av Katsumoto, spelad av Ken Watanabe. Trots att armén är långt ifrån fulltränad skickas den ut för att möta Katsumotos samurajer. Striden kan naturligtvis bara sluta på ett sätt och Algren tas till fånga av upprorsmakarna. Han förs till den by där de bor och väl där får han ta del av deras sedvänjor. Han börjar ana att dessa samurajer kanske inte är de vildar de framställs som utan att de kanske är betydlgt mer civiliserade än de som lejt honom…

Filmen är ett ganska typiskt Hollywooddrama av typen ”man med mörkt förflutet möter nya värderingar och får livslusten tillbaka”. Algren är i filmens början en suput och halvgalning, men hans möte med samurajerna förändrar honom. Tom Cruise gör en helt okej insats, men det är ingen Oscarsinsats. Ken Watabe som Katsumoto är snäppet bättre, även om hans Oscarsnominering till bästa biroll kanske inte känns klockren. En helt ok film som tål att ses både en och två gånger men långt ifrån någon klassiker.

Nästa gång är det dags för den första filmen som utspelar sig på 1900-talet då jag tar mig an en av de klassiska mastodontfilmerna, nämligen ”Lawrence av Arabien”.